Inför valet 2006 uppdrog regeringen åt Göteborgs universitet att utvärdera förtidsreformens effekter på väljarnas röstbenägenhet. Bakgrunden är den relativt etablerade uppfattningen att generösa förtida röstningssystem har en positiv effekt på valdeltagande. Kommunernas övertagande av den förtida röstningen efter Posten AB förväntades leda till en nystart för den förtida röstningen i Sverige framför allt genom en ökad tillgänglighet för väljarna till förtida röstmottagningslokaler. Men hur blev det egentligen? Ökade antalet ställen där väljarna kunde rösta i förtid? Går det att finna några vetenskapliga belägg för att den förändrade tillgängligheten påverkade de svenska väljarnas röstbenägenhet i 2006 års allmänna val?