Min tanke är jag ska var lite mer aktiv här på bloggen under hösten och åtminstone försöka få ut ett inlägg varje vecka. Statsvetaren Gissur Erlingsson har lanserat en ny blogg (gissur.se), där han förutom intressanta inlägg även klagar på att jag inte uppdaterar oftare, men nu ska det alltså ske en viss bättring.
En nyhet från TT i dag (i vilken jag kommenterade siffrorna) behandlade avhopp från politiken. Jag tänkte att det med anledning av det kan vara värt att sammanfatta vad av intresse som finns att studera om man vill nå större kunskap kring politiska avhopp i Sverige. Om vi inleder med statistiken så är huvudkällan Valmyndigheten. De har på sin webbplats statistik över såväl aktuell mandatperiod som föregående mandatperiod. Statistiska centralbyrån (SCB) tar också fram statistik kring avhopp, vilken publiceras i form av tabeller på webbplatsen och i Statistikdatabasen. SCB:s statistik baseras på underlag från Valmyndigheten. Det finns dock några väsentliga skillnader mellan dessa två källor. För det första uppdaterar Valmyndigheten sin statistik kontinuerligt, medan SCB publicerar statistik avseende avslutade mandatperioder (det finns hos SCB planer på att publicera statistik även avseende pågående mandatperiod, men även om så sker kommer det inte att bli lika frekvent som hos Valmyndigheten). För det andra avser Valmyndighetens statistik samtliga avhopp inklusive avhopp bland ersättare. SCB har valt att redovisa avhopp bland dem som valdes in när mandatperioden inleddes. Detta gör att andelarna kan skilja sig åt, då baserna blir olika. För det tredje har SCB kompletterat materialet med olika registeruppgifter och redovisar avhopp efter fler bakgrundsvariabler. De två datakällorna kompletterar därmed varandra. Men det är viktigt att hålla dessa skillnader i minne när uppgifter jämförs.
När det gäller forskning kring avhopp finns ett antal publikationer som förtjänar att nämnas. Om man är intresserad av avhopp bland riksdagsledamöter finns boken Exit riksdagen skriven av Shirin Ahlbäck Öberg, Jörgen Hermansson och Lena Wängnerud från 2007. Förhållandena för riksdagsledamöter skiljer sig dock i ett flertal avseenden markant från hur det ser ut för lokalpolitikerna, inte minst ekonomiskt. Detta gör att om man är intresserad av avhopp från lokalpolitiken bör man i första hand söka upp andra publikationer. En förhållandevis tidig sådan är rapporten _Kommunalpolitikerna: rekrytering, arbetsförhållanden och funktioner _som Gunnar Wallin, Henry Bäck och Merrick Tabor skrev 1981. Om man vill ha en något senare källa är Peder Nielsens kapitlet På och av - om uppdragsvillighet, rekrytering och avhopp i den kommunala politiken som ingår i Att vara med på riktigt - demokratiutveckling i kommuner och landsting (SOU 2001:48) värd att läsa.
Även jag själv har skrivit en del om avhopp. Det gäller bland annat kapitel 9 i rapporten Förtroendevalda i kommuner och landsting 2007. Där presenteras en studie av vilka som väljer att hoppa av i förtid. En något mer djuplodande studie presenteras i rapporten Politikens villkor, som jag har skrivit tillsammans med Gissur Erlingsson. Studien baseras på en enkätstudie riktad till kommunpolitiker i Östergötland, både till dem som hoppat av och till dem som valt att sitta kvar i fullmäktige. Huvudresultaten från den studien finns även presenterade i en artikel i SCB:s tidskrift Välfärd. Vi utvecklade även resonemangen ytterligare i en artikel som publicerades i den internationella tidskriften Lex Localis (den finns tyvärr inte gratis tillgänglig på nätet än, men vi har rätt att lägga ut den elektroniskt ett år efter publicering, så jag ska försöka få ut den här på bloggen senare i år).
I sammanhanget är det även värt att nämna att SCB under hösten 2012 kommer, på uppdrag av regeringen, att genomföra en studie kring avhopp från lokalpolitiken. Resultaten kommer att publiceras i början av 2013.
Den som är intresserad av internationell forskning kring avhopp kan med fördel kolla referenslistan i den ovan nämnda rapporten Politikens villkor.