I fredags kom till slut det ganska väntade beskedet att det blir omval i en valkrets i Örebro (val till kommunfullmäktige) och hela Västra Götaland (val till regionfullmäktige). Valprövningsnämndens beslut känns väl genomtänkt givet de felaktigheter som har skett, men det kan invändas att de har tänkt igenom saken väl länge. Rimligen borde det gå att nå ett beslut tidigare. De problem med valens genomförande som inträffat i olika delar av landet motiverar en diskussion kring valsystemet och jag tänkte återkomma till den frågan i ett senare inlägg.
Det är bra att Valprövningsnämnden valt att ta hjälp av en statistikprofessor (Svante Linusson) för att få beräkningar av sannolikheterna för att olika fel påverkat valutgången. Jag hoppas att Valmyndigheten lägger ut hans beräkningar för de senaste besluten (för några tidigare beslut ligger de ute på Valmyndighetens hemsida). De sannolikheter som rapporterades i media lät lite besynnerliga, men jag utgår från att allt är i sin ordning. Och det spelar mindre roll då det är uppenbart att risken för att felen påverkat valutgången är för stor för att inte utlysa omval.
Omval är ovanliga inslag i den svenska demokratin. Och som Henrik Oscarsson har framfört i sin blogg berör omvalet många väljare och det innebär ett unikt tillfälle för forskare att studera vad omval innebär för demokratin. Vi får hoppas att resurser tillsätts för att så också blir fallet. Henrik har även framfört farhågor om att valdeltagandet kommer att bli lågt (se här och här). Många verkar ta det för givet att så blir fallet (t.ex. Karin Pettersson i Godmorgon världens panel i dag). Men är det så självklart? Huvudargumenten för ett lägre valdeltagande är a) att andra länder som har skilda valdagar för regionala/lokala val respektive nationella val har lägre valdeltagande än länder som lägger dessa valdagar samtidigt och b) att val på våren är sämre för valdeltagandet. Samtidigt ska man komma ihåg att vi har liten erfarenhet av omval. Tidigare har det skett i Hallsberg (1979), Borgholm (1985), Åre (1985) och Orsa (2002). De är alla mindre kommuner och omvalen ligger en bit tillbaka i tiden. Det senaste exemplet är Orsa och där steg faktiskt valdeltagandet i och med omvalet. Och det steg ganska rejält - från 75,5 till 79,7 procent. Vad kan det bero på? Tja, ett argument för ett högre valdeltagande vid omval är att ett jämnt politiskt opinionsläge brukar stimulera valdeltagandet och själva anledningen till omvalet är ju att valet var så jämnt att ett fåtal felaktiga röster medfört att valet måste göras om. Att valen i Örebro och Västra Götaland var så oerhört jämna kan medföra att väljarna är än mer benägna att gå till valurnorna än vad som var fallet i höstas. Kontentan är dock att situationen är ny och vi vet inte hur väljarna kommer att bete sig och hur högt valdeltagandet blir. Det är ytterligare argument för att resurser borde tilldelas för vetenskapliga studier av de spännande val som stundar.